Våldsbejakande islamism: Vägen in

Vilka lockas till miljön?
Kännetecken
Vem går med
Röster inifrån

Vilka lockas till miljön?

De flesta som ingår i den våldsbejakande islamistiska miljön i Sverige har mer eller mindre starka kopplingar till varandra genom framförallt vänskapsrelationer. Det är dock inte fråga om ett sammanhängande nätverk, utan snarare flera löst sammanhållna kompiskretsar som överlappar varandra. Majoriteten av personerna finns i något av de tre storstadsområdena.

Om man ser till könsfördelningen så är majoriteten aktiva män, men det finns också kvinnor. De allra flesta av kvinnorna har radikaliserats genom relationer med våldsbejakande män, men det finns undantag. Flera av kvinnorna i miljön är svenska konvertiter.

Till skillnad från andra våldsbejakande extremistmiljöer kan den våldsbejakande islamistiska miljön inte på samma sätt karaktäriseras som ett ungdomsfenomen. Även om de flesta som radikaliseras gör det i yngre år fortsätter många att vara aktiva när de är äldre.

Det finns olika vägar in i en våldsbejakande islamistisk miljö, och det är vanskligt att generalisera. Det finns personer, ofta ledande, som främst drivs av ideologiska orsaker. Men precis som i andra extrempolitiska eller religiösa miljöer spelar ideologin för de flesta oftast en underordnad roll.

Istället anses det finnas en rad andra, ofta känslomässiga eller sociala, faktorer av betydelse. Det kan till exempel vara sökande efter spänning, känslan av att tillhöra ett meningsfullt sammanhang, trygghet, gemenskap, upplevda orättvisor, fascination av våld med mera. Några enkla, entydiga förklaringar tycks inte finnas.

Det är vanligt att anhängarna har en problematisk, otrygg bakgrund med kriminalitet och kanske drogmissbruk. Längtan efter tydliga livsregler att förhålla sig till har hos en del som gått in i en extrem form av islam varit påtaglig.

Det finns fler kända fall där personer har gått från en kriminell gängmiljö eller Vit makt-miljö till en våldsbejakande islamistisk. En känsla av struktur och ordning i den nya tillvaron kan säkert vara attraherande. Samtidigt har de redan innan de går in i den nya miljön klivit över den tröskel som det annars innebär att använda eller bejaka våld.

 

Kännetecken

Indikatorer på att en person är på väg att radikaliseras till våldsbejakande islamism kan vara ett visat intresse för en sådan ideologi, till exempel genom att personen använder al-Qaidas svarta flagga som profilbild på Facebook eller länkar till föreläsningar av våldsbejakande ideologer. Ett annat tecken kan vara att personen söker sig till sociala sammanhang eller personer som är kända för våldsbejakande islamism.

 

Vem går med?

Mamman till en ung terrordömd svensk man har för medier och polis berättat att hennes son förändrades radikalt efter att han träffat nya människor i en moské han besökt. Bland annat anklagade han aggressivt sin muslimska mamma för att inte vara riktigt troende. I skolan vägrade han delta i musikundervisningen eftersom det enligt honom stred mot hans tro. Nätterna ägnade han åt att sitta på sitt rum och chatta på nätet, där han kom i kontakt med likasinnade i andra länder.

En polis som i sitt yrke träffat anhöriga till unga män som radikaliserats säger att det oftast handlar om unga män som är kända av polisen sedan tidigare:

”Det är struliga personer, ofta utåtagerande. Men sedan sker det en förändring. De blir väldigt religiösa och kriminaliteten upphör, men föräldrarna märker också att de blir introverta.”

En änka till en man från Sverige som 2010 utförde ett självmordsattentat på uppdrag av al-Qaidanätverket i Irak berättar att hon sa upp sig från sitt jobb efter att hon och maken hade börjat umgås i en mycket extrem krets av islamister. Paret isolerade sig i princip från sina gamla vänner för att bara umgås med de nyfunna vänner som delade deras världsbild.

Det kan vara förrädiskt att måla upp schablonbilder av hur personer som radikaliseras beter sig. Kvinnan berättar nämligen också att hennes make i Sverige medvetet klädde sig utpräglat västerländskt och lät bli att odla skägg. Skälet var att inte lika lätt hamna på Säkerhetspolisens radar.

Under åren har flera personer från Sverige uppnått höga positioner inom jihadistiska extremistgrupper utomlands.

När den svenske medborgaren Mohammed Moummou dödades i samband med en amerikansk militär aktion i Irak 2008 uppgavs det att han då var al-Qaidas näst högste ledare i landet, och han hade under ett par år varit uppsatt på FN:s sanktionslista över personer med anknytning till al-Qaida.

Ett annat exempel är den somaliska islamistgruppen al-Shabaabs mest framträdande ledare, Fouad Shangole. I Rinkeby där han bodde i tio år brukade Shangole predika ett våldsamt budskap. 2004 flyttade han till Somalia där han så småningom avancerade inom al-Shabaab.

 

Röster inifrån

Ahmed, 23 år
Aktiv våldsbejakande islamist

Ahmed kommer från en stad i Mellansverige. För några år sedan dömdes han för att ha försökt bränna ner en vallokal utanför Stockholm som skulle användas av exilirakier. Han föddes i Mellanöstern men kom till Sverige som litet barn. Varken han eller hans föräldrar var troende muslimer.

Läs intervjun med Ahmed
Case: Fritidsledaren rekryterade

Runt 2008 radikaliserades flera unga män tillsammans i Rinkeby med hjälp av en man som började propagera ett våldsbejakande budskap på en fritidsgård. Efter att han blivit utkastad från verksamheten fortsatte han att vid sidan om samla sina följeslagare för att föreläsa och propagera. Flera av männen reste inom något år till Somalia för att ansluta till den våldsbejakande islamistiska gruppen al-Shabaab.

Både det och andra fall belyser det faktum att de som aktivt rekryterar ofta söker sig till platser som inte i sig har koppling till våldsbejakande islamism, men där det kan finnas mottagliga personer. Det finns också exempel på ungdomsledare som själva haft en våldsbejakande islamistisk ideologi.

(Källa: Jihad- svenskarna i de islamistiska terrornätverken, Sandelin (2012), sid. 142–151.)

Citat: Många orsaker till radikalisering

Den norske terrorforskaren Petter Nesser ger den här sammanfattningen av dem som dras till den våldsbejakande islamistiska miljön:

”Den allmänna bilden är att radikalisering förefaller vara orsakad av olika kombinationer av personliga problem, social frustration och missnöje, misär och längtan efter identitet, äventyr och ungdomsuppror, och politiska missförhållanden kopplade till såväl Europa, den muslimska världen och global politik.”

(Källa: Joining jihadi terrorist cells in Europe: exploring motivational aspects of recruitment and radicalization, Petter Nesser, 2010.)

Källa ”Kännetecken”: Jonathan Peste, chefsanalytiker, Säkerhetspolisen, maj 2013.

Källor ”Vem går med?”:
• Intervju Sydsvenskan 25/11 2005, intervju i den bosniska tidskriften Slobodna Bosna nr 3/11 2005, Säkerhetspolisens förundersökning från 2005-2006.
• Jihad- svenskarna i de islamistiska terrornätverken, Magnus Sandelin 2012, sid. 144.
• Jihad- svenskarna i de islamistiska terrornätverken, Magnus Sandelin, 2012, sid. 125.
• Press Release A081015a-001, Multi-national force-Iraq, Press desk, October 15 2008.
• “Al-Shabaab – The Internationalization of Militant Islamism in Somalia and the Implications for Radicalisation Processes in Europé”, Michael Taarnby & Lars Hallundbaek, 2010).