Våldsbejakande islamism: Historik

Så skapades al-Qaida
Krigsförklaring mot USA
Utropandet av islamiska staten
Våldsbejakande islamism i Sverige
Exempel på våldsbejakande extremism i Europa

Så skapades al-Qaida

Århundradet efter profeten Muhammeds uppenbarelser, när islam bredde ut sig från Arabiska halvön till Mellanöstern, Nordafrika och även Europa, betraktas av många muslimer som religionens guldålder. Detta utnyttjas av företrädare för den extrema våldsbejakande islamismen, som skyller islams förfall efter denna period på muslimska ledare som de menar lämnat religionens sanna väg, och därmed underlättat för främmande makter att stjäla muslimernas land.

Usama bin Ladin använde kulturella, historiska och religiösa anspelningar för att föra ut sitt extrema budskap, och lovade att återupprätta stoltheten hos människor som såg sig som offer för olika utländska makter. Han spelade på det utbredda missnöje med USA och Israel som finns i regionen och erbjöd sitt ”kalifat” som alternativ i en osäker, globaliserad värld.

I början av 1980-talet kom den då 23-årige Usama Bin Ladin, son till en rik saudisk byggnadsherre, till Afghanistan för att delta i det heliga kriget, jihad, mot den sovjetiska ockupationsmakten. Under de år som kriget pågick byggde Bin Ladin, med hjälp av sina goda kontakter och möjligheter till finansiering, upp en framgångsrik verksamhet med rekrytering av frivilliga jihadister.

Tillsammans med sin kompanjon, palestiniern Abdullah Azzam, hade Usama Bin Ladin planer för sin organisation även efter att Sovjet lämnat Afghanistan 1989. Efter att Azzam dödats i ett attentat samma år var Bin Ladin den självskrivne ledaren för organisationen. Men till skillnad från många av dem som stridit i Afghanistan såg Usama Bin Ladin hela världen som ett slagfält. Han drömde om en islamistisk armé som kunde sättas in var som helst till stöd för muslimer. Organisationen fick namnet al-Qaida, ”basen”.

Krigsförklaring mot USA

USA blev Usama Bin Ladins främsta måltavla. Han anklagade amerikanerna för att ha förklarat krig mot Gud och gav USA skulden för alla konflikter i världen där muslimer var inblandade.

I februari 1998 utfärdade Bin Ladin en officiell krigsförklaring mot USA. Tillsammans med bland andra al-Qaidas nuvarande ledare, egyptiern Ayman al-Zawahiri, publicerade han en artikel i en arabisk dagstidning i London, undertecknad med ”World Islamic Front”. USA anklagades för att genom sin militära närvaro på den arabiska halvön ockupera islams heliga platser och därifrån kunna angripa muslimer i området. USA anklagades även för att ha inlett krig mot Kuwait som orsakat många dödsoffer, att genom krig stödja Israel och ockupation av palestinska områden. Texten uppmanade till ”jihad mot judar och korsfarare”, men var mer precist en direkt uppmaning till mord på amerikaner, civila såväl som militärer.

Senare samma år sprängde al-Qaida USA:s ambassader i Nairobi och Dar es-Salaam. Över 200 personer dödades.

Efter en period i Sudan i mitten av 90-talet hade Usama Bin Ladin återvänt till det nu talibanstyrda Afghanistan, under vars beskydd han byggde upp träningsläger för att utbilda soldater i det globala kriget mot islams påstådda fiender. Det var i de lägren som de 19 flygkaparna som utförde terrorattentaten den 11/9 2001 fick sin grundutbildning.

Case: Attentatet mot World Trade Center

Vad hände?
På morgonen lokal tid den 11 september 2001 kapades fyra passagerarplan i USA av sammanlagt 19 kapare från den islamistiska terrororganisationen al-Qaida. Två av planen flögs av kaparna in i World Trade Centers tvillingtorn på Manhattan i New York. Ett av planen flögs på samma sätt in i försvarshögkvarteret Pentagons västra fasad. Det fjärde planet kraschade på ett fält i Pennsylvania efter att kaparna övermannats av passagerare. Närmare 3 000 människor dog vid terrorattackerna.

Till en början förnekade Usama Bin Ladin inblandning i attackerna, men har senare i flera uttalanden tagit på sig ansvaret.

Hur gick det?
Terrorattackerna den 11 september 2001 har fått mycket stora konsekvenser för världspolitiken. De har präglat hela 00-talet med krig, nya terrorattentat, införande av hårdare antiterrorlagar i flera länder, jakt på misstänkta terrorister och debatt om brott mot mänskliga rättigheter. Efter 11/9-attackerna myntade USA:s dåvarande president George W Bush begreppet ”kriget mot terrorismen”.

I oktober 2001 inledde USA ett militärt anfall mot Afghanistan med syfte att gripa Usama Bin Ladin, slå ut al-Qaida och avsätta talibanregimen. Bin Ladin undkom dock, men sköts ihjäl av amerikanska soldater knappt tio år senare, i sitt gömställe i Pakistan i maj 2011.

Den person som anses vara hjärnan bakom 11/9-attentaten, Khalid Sheikh Mohammed, greps i Pakistan 2003 och sitter fängslad på den amerikanska Guantanamobasen på Kuba där han väntar på rättegång.

 

Fördjupning: Läs mer om 9/11

• 11 septemberrapporten – Nationella kommissionens slutrapport om terroristattacken i USA, Prisma, 2005
• Lawrence Wright (2007): Al-Qaida och vägen till 11 september, Albert Bonniers Förlag
• Halliday, Fred (2002): Två timmar som skakade världen – 11 september 2001 orsaker och följder, Alhambra.

 

Utropandet av ”Kalifatet”

När motståndsgrupper började bekämpa den syriska regimen 2011 lockades även jihadister från hela världen till konflikten, men med målet att upprätta en islamistiskt styrd stat. En av de mest extrema islamistgrupperna var Daesh med rötter i al-Qaida. I slutet av juni 2014 utropade Daesh ett ”kalifat” i delar av Syrien och Irak.

Under den följande sommaren genomförde Daesh en systematisk etnisk resning i norra Irak av till exempel assyriska kristna, turkmenska shiiter och yazidier. Människorättsorganisationer dokumenterade krigsförbrytelser, summariska massavrättningar och kidnappningar. Hundratusentals människor flydde i skräck för terrororganisationen. Samtidigt väckte Daesh världens avsky genom att publicera filmer som visar hur man halshugger syriska militärer men även journalister och biståndsarbetare.

Tusentals unga muslimer från Europa har rest för att ansluta till Daesh och liknande grupper sedan kriget i Syrien bröt ut.

Inom sitt utropade ”kalifat” har Daesh infört en sträng sharialagstiftning med olika former av kroppsbestraffning och även offentliga avrättningar. Man bedriver skolor, sjukhus och andra samhällsfunktioner, och har uppmanat sympatisörer med olika sorters yrkeskompetens att bosätta sig i ”kalifatet”.

Utöver det område man kontrollerar i Syrien och Irak har Daesh även utropat så kallade provinser, vilayet, i delar av till exempel Libyen, Nigeria och Afghanistan där sympatisörer har kontroll. Målet är att så småningom kunna utropa ett kalifat över hela världen.

Enligt USA:s finansdepartement får Daesh det mesta av sina inkomster från oljeförsäljning, lösensummor för kidnappade personer, stölder och utpressningsverksamhet mot den egna befolkningen.

Under 2016 har en koalition bestående av flera länder pressat tillbaka Daesh militärt, och terrororganisationen har förlorat stora markområden i Irak och Syrien. Bedömare menar att detta i sin tur ökar risken för ytterligare terrorattentat i väst genomförda av Daesh eller dess sympatisörer, när allt fler jihadister återvänder till sina hemländer.

Det råder oenighet om vad terrororganisationen egentligen ska kallas. Väldigt många muslimer anser att organisationens värderingar inte har med islam att göra och föredrar därför istället ordet ”Daesh”, som är den arabiska motsvarigheten till Islamiska staten i Syrien och Irak . ”Daesh” liknar också ett arabiskt ord för trampa eller krossa. Bland annat den svenska, franska och brittiska regeringen har gått ut med att de inte längre tänker använda ”Islamiska staten”, utan ”Daesh”.

Nyhetsbyrån AFP och svenska TT anser däremot att man inte ska ändra gruppers namn av politiska skäl, men förtydliga i text vad gruppen är för något.

Källor
U.S. Department of The Treasury: ”Remarks of Under Secretary for Terrorism and Financial Intelligence David S. Cohen at The Carnegie Endowment For International Peace, “Attacking ISIL’s Financial Foundation”

SvD: ”IS, Isis, Isil, Daesh – vad är rätt?”

 

Våldsbejakande islamism i Sverige

Våldsbejakande extremism som drivs med religiösa förtecken är en jämförelsevis ny företeelse i Sverige. Den typ av religiös extremism som för närvarande får mest uppmärksamhet är den politiska inriktningen av islam som kallas islamism eller islamisk fundamentalism. Men trots att fenomenet är relativt nytt i landet, var redan på 1990-talet medlemmar i islamistiska terrororganisationer som al-Qaida och algeriska Groupe Islamique Armé (GIA) verksamma i Sverige. De samlade in pengar, spred propaganda och rekryterade nya medlemmar som skickades på träningsläger i framförallt Afghanistan. Säkerhetspolisen gjorde flera gripanden av personer som misstänktes ligga bakom attentat utomlands, och flera personer utvisades från Sverige.

Det fanns under den här tiden också religiöst och ideologiskt övertygade svenskar som åkte till länder som Bosnien för att strida i de islamistiska förband som fanns där, på motsvarande sätt som sker idag till länder som Somalia och Syrien.

En av de ledande ideologerna inom al-Qaida, Abu Mus´ab al Suri, arbetade med GIA:s nyhetsbrev Al-Ansar under den här tiden och besökte regelbundet Sverige. I en självbiografi har han berättat om hur framförallt Storbritannien och de skandinaviska länderna fungerade som plattformar för spridande av våldsam jihadistisk propaganda.

En av de svenskar som arbetade aktivt med att rekrytera människor till den våldsbejakande islamistiska rörelsen var Mohammed Moummou, som tillhörde en extrem muslimsk församling i Brandbergen utanför Stockholm. 2006 sattes han upp på FN:s sanktionslista över personer med anknytning till al-Qaida. Två år senare, 2008, dödades han i Irak av amerikansk militär. Moummou hade då avancerat till den näst högste ledaren i al-Qaidas organisation i landet.

Med Syrienkonfliktens utbrott 2011 och framväxten av Daesh har den våldsbejakande islamistiska miljön i Sverige växt och blivit mer sammanlänkad med personer i andra länder. Det är en yngre generation jihadister som rest för att ansluta till al-Qaidainspirerade grupper i Syrien och Irak, där de har skaffat nya kontakter och erfarenheter. En del av dem fungerar också som förebilder för personer hemma i Sverige. Den här yngre generationen är också mycket aktiv på sociala medier med såväl propaganda som rekrytering.

Fördjupning: Mer om svenska islamister

• Oscar Hedin har gjort en uppmärksammad film om svenska islamister: Det svider i hjärtat – De svenska martyrerna (Folkets Bio 2008).
• Sandelin, Magnus (2007): Extremister – en berättelse om politiska våldsverkare i Sverige, Stockholm: Bokförlaget DN.
• Sandelin, Magnus (2012): Jihad – svenskar i de islamistiska nätverken, Reporto.

Case: Våldsamt efterspel till publicering av teckningar av Muhammed

Vad hände?
På förmiddagen den 29 december 2010 slog poliser ur Danmarks antiterrorstyrka till mot en lägenhet i Herlev, en stadsdel i Köpenhamn. Tre män från Sverige greps. Ungefär samtidigt slog svensk polis till mot en lägenhet i Järfälla och grep en man.

I ett pressmeddelande förklarade chefen för den danska säkerhetspolisen PET att man avvärjt en planerad massaker i tidningen Jyllands-Postens lokaler i Köpenhamn:

”De här männen kan betecknas som militanta islamister med förbindelser till internationella terrornätverk. De ville ta sig in i Jyllands-Postens lokaler och döda så många som möjligt.”

Vid tillslaget i den danska lägenheten och i en hyrbil som männen kört hittades bland annat ett automatvapen med ljuddämpare, en pistol, ammunition och 200 plastband som går att använda som handfängsel.

De tre männen tillhör kärnan på cirka 200 personer inom den våldsbejakande islamistiska miljön i Sverige. Den svenska säkerhetspolisen SÄPO hade bevakat dem särskilt intensivt under en längre tid, bland annat med hjälp av telefon- och rumsavlyssning.

Varför?
Motivet för den planerade massakern var att hämnas Jyllands-Postens publicering av de så kallade Muhammedkarikatyrerna 2005.  Vissa muslimer anser att profeten Muhammed inte får avporträtteras och såg tidningens publicering av satiriska bilder som en kränkning. Tidningen hade efter publiceringen vid upprepade tillfällen varit föremål för attentatsplaner av militanta islamister. Bland annat hade en amerikansk-pakistansk terrorist tidigare erkänt att han rekognoserat för en eventuell terrorattack på uppdrag av den pakistanske terrorledaren Ilyas Kashmiri. Headley och han hade då kontakt med en militant islamist boende i Stockholm, en man som även ingår i de fyra gripna svenskarnas umgängeskrets.
Åtminstone tre av de gripna från Sverige ska tidigare ha genomgått viss terrorträning i Pakistan.

Hur gick det?
En enig dansk domstol dömde i juni 2012 de fyra männen till tolv års fängelse vardera för terrorbrott.

Case: Självmordsbombaren i Stockholm

Vad hände?
Mitt i julhandeln, på eftermiddagen den 11 december 2010, detonerade en sprängladdning på en tvärgata till Drottninggatan i centrala Stockholm. En man låg död på gatan med uppfläkt buk.

Den första självmordsbombaren på svensk mark, 28-årige Taimour Abdulwahab, hade misslyckats med att ta fler människor än sig själv med i döden. Runt sin mage och i en ryggsäck bar han bland annat en så kallad tryckkokarbomb och aluminiumflaskor fyllda med sprängmedel och metallkulor, för att orsaka så stor skada som möjligt. Men ett tekniskt fel gjorde att bomberna inte exploderade som planerat.

En stund tidigare hade han parkerat sin bil på Olof Palmes gata en bit därifrån, tänt eld på den för att locka nyfikna att komma närmare, för att då låta den sprängas i luften med en bomb. Men även det attentatet misslyckades.

Varför?
Taimour Abdulwahab var född i Irak men kom till Sverige som tioårig politisk flykting. Han växte upp i Tranås där han levde ett lugnt småstadsliv utan några anmärkningsvärda problem. Han var religiös, men inte extrem.

Efter gymnasiet, i början 2000-talet, flyttade han till brittiska Luton för att studera till sjukgymnast. I staden fanns vid tidpunkten grupper av såväl al-Qaidaanhängare som extrema antimuslimska högerextremister. Efter terrorattentaten i London 2005 förstärktes de polariserade stämningarna i staden, och det var i den här miljön som någonting hände med Taimour. Han kom att radikaliseras och blev allt mer extrem.

Han sökte kontakt med våldsbejakande islamister i Mellanöstern och ska därefter ha fått terroristträning i Syrien och Irak.

I ett förinspelat meddelande som han bland annat skickade till Tidningarnas telegrambyrå och Säkerhetspolisen strax innan han försökte detonera sina bomber i Stockholm förklarade han sitt agerande med att det pågår ett ”krig mot islam”. Han tog bland annat upp konstnären Lars Vilks teckningar av profeten Muhammed och den svenska militära insatsen i Afghanistan.

Hur gick det?
I augusti 2012 dömdes en vän till Taimour Abdulwahab i Luton, och en 32-årig man, till sju års fängelse av en domare i Storbritannien för att ha deltagit i finansieringen av terrorattentatet.

I oktober 2014 la den svenske åklagaren ner utredningen om attentatet. I motiveringen till beslutet stod att utredningen inte på något vis har kunnat påvisa en medgärningsman i Sverige, eller någon annan person som på något vis skulle vara inblandad i förberedande planering i Sverige

 

 

 

Exempel på våldsbejakande islamism i Europa

Case: Bomberna i Londons kollektivtrafik

Vad hände?
En serie bombattentat inträffade i Londons kollektivtrafik på morgonen den 7 juli 2005. Med korta mellanrum detonerade fyra självmordsbombare sina sprängladdningar på tre tunnelbanetåg, och en timme senare på en buss. 56 personer dödades och omkring 700 skadades.

Varför?
En månad efter attentaten antydde al-Qaidas näst högste ledare Ayman al-Zawahiri i en film att Storbritanniens deltagande i Irakkriget var skäl till attackerna. Några bevis för att al-Qaida verkligen ska ha legat bakom har inte presenterats, och de brittiska utredarna har avfärdat sådana kopplingar.

Det har däremot slagits fast att de fyra självmordsbombarna var unga britter med invandrarbakgrund.

Hur gick det?
Den 21 juli 2005, två veckor efter de första attentaten, utfördes en ny liknande attack på tunnelbanevagnar och en buss. De explosionerna misslyckades dock och endast en person behövde föras till sjukhus. Flera personer greps. Polisen har dock inte lyckats bevisa några kopplingar mellan gärningsmännen i de två olika attentatsvågorna.

Den brittiska säkerhetstjänsten har efter terrorattentaten i juli 2005 avvärjt flera planer på nya terrorattentat.

Case: Bostonbomberna

Vad hände?
Den 15 april 2013 exploderade två bomber med några sekunders mellanrum vid målområdet för Boston Maraton, USA. Bomberna, som var hemmagjorda, var placerade i ryggsäckar. Tre åskådare dog och över 200 människor skadades vid attentatet.

Den 18 april publicerade polisen övervakningsbilder på två misstänkta män som funnits vid platsen. Samma kväll sköts en polisman ihjäl i Boston. Amerikanska FBI kopplade även dödsskjutningen till de två männen på övervakningsbilderna. De visade sig vara bröderna Tamerlan Tsarnajev, 26, och Dzjochar Tsarnajev, 19. I samband med en biljakt sköt polisen ihjäl den äldre brodern, medan den yngre lyckades komma undan. Han greps ett dygn senare.

Varför?
Tamerlan och Dzjochar Tsarnajev anses ha varit självradikaliserade till våldsbejakande islamistisk ideologi och agerat på egen hand. Bland annat ska de ha lyssnat på föreläsningar av ideologen Anwar al-Awlaki.

De två bröderna var uppvuxna i Kirgizistan och Dagestan. I början av 2000-talet flyttade familjen till USA. Runt 2008–2009 finns vittnesmål om att Tamerlan blev allt mer radikal i sin muslimska tro. Hans farbror har i en TV-intervju uppgett att brorsonen blev ”extremist” 2009.

2011 förhörde FBI Tamerlan efter en förfrågan från den ryska säkerhetstjänsten, som befarade att Tamerlan var på väg att lämna USA för att ansluta till extremistgrupper i Ryssland. FBI släppte sedan fallet. Tamerlans aktiviteter på Internet, där han bland annat regelbundet läste extrema sajter som al-Qaidas nätpublikation Inspire, visade också att han intresserade sig för våldsam jihad.

Den yngre brodern Dzjochar verkar enligt vittnesmål ha varit betydligt mer integrerad i det amerikanska samhället och mindre övertygad om våldsam kamp än sin storebror. Men han ska också ha ”följt sin äldre bror som en hundvalp”.

I förhör har Dzjochar uppgett att attentatet var en hämnd för USA:s krig i Irak och Afghanistan.

Hur gick det?
Åtalet mot Dzjochar Tsarnajev omfattar 30 punkter, varav fyra gäller mord. Rättegången mot honom startade i januari 2015.

Case: Journalister dödades som hämnd för Muhammedkarikatyrer

Vad hände?
Den 7 januari 2015 tog sig de två bröderna Chérif och Saïd Kouachi, 32 respektive 34 år gamla, in på satirtidningen Charlie Hebdos lokaler i Paris mitt under redaktionens veckomöte. De två bröderna var maskerade och beväpnade med automatvapen. De sköt ihjäl elva personer varav åtta av tidningens journalister och en polis. Under flykten från platsen mördade de ytterligare en polis.

Ett massivt polisuppbåd jagade terroristerna under två dagar. Polisen omringade ett tryckeri i en by utanför Paris där bröderna förskansat sig. Då tog 32-årige Amedy Couliabaly, en vän till bröderna, ett tiotal personer som gisslan i en judisk kosherbutik i Paris, och krävde att bröderna Kouachi skulle släppas. Couliabaly hade också dödat en polis dagen innan händelsen. Efter några timmar stormade polisen samtidigt tryckeriet och kosherbutiken. Fyra personer i gisslan hade då dödats av Couliabaly. Alla tre terroristerna sköts ihjäl av polisen. Totalt dödades 17 personer av terroristerna under de dramatiska dygnen.

Varför?
Satirtidningen Charlie Hebdos driver med religioner och makthavare av olika slag. Tidningens medarbetare har tidigare hotats av islamistiska extremister för att bland annat ha återgett Jyllandspostens Muhammedkarikatyrer, men även för att vid flera tillfällen publicerat egna satirteckningar på profeten Muhammed. 2011 utsattes redaktionslokalerna för ett brandattentat. Efter massakern på redaktionen i januari 2015 hörde vittnen hur gärningsmännen ropade att de nu hade ”hämnats profeten Muhammed”.

Karnas I ett telefonsamtal med en journalist sa Chérif Kouachi, innan han dödades av polis, att de fått uppdraget av al-Qaida i Jemen. Senare tog också al-Qaida i Jemen officiellt på sig ansvaret för attacken. I en video som spreds på nätet efter attentaten förklarade Amedy Couliabaly att även Islamiska staten deltog, och att attentaten är vedergällning för de muslimer som Frankrike dödar i andra länder. Att en judisk kosherbutik var en av måltavlorna har att göra med den antisemitism som finns inom den radikala islamismen.

De tre terroristerna var kända av säkerhetsjänsten sedan tidigare efter att ha ingått i ett nätverk som rekryterade personer till al-Qaida i Irak.

Hur gick det?
Den 26-årige hustrun till Amedy Couliabaly jagades också misstänkt för att ha deltagit i gisslantagandet och dödandet i den judiska butiken. Senare framkom uppgifter om att hon redan någon dag innan händelserna ska ha åkt till Syrien.

Case: Fyra sköts ihjäl i Bryssel

Vad hände?
Den 24 maj 2014 gick 29-årige Mehdi Nemouche in på Judiska museet i Bryssel med ett automatvapen och öppnade eld. Tre personer dödades direkt, en fjärde två veckor senare av sina skador. Efter dådet packade gärningsmannen ihop sina saker och lämnade lugnt platsen.

Varför?
Mehdi Nemouche hade före attacken tillbringat ett år i Syrien med jihadister. Enligt medieuppgifter ska han ha tillhört den organisation som idag kallar sig för ”Islamiska staten”.
Israel, men även judar i allmänhet, pekas ofta ut som fiender i den våldsbejakande islamistiska ideologi som ingår i IS och liknande gruppers världsbild, vilket skulle kunna förklara valet av måltavla.
Terrorhotet från det ökande antalet hemvändande jihadister som varit i Syrien oroar säkerhetstjänsterna i länder i Västeuropa. Enligt polis har försök till attentat med kopplingar till al-Qaidainspirerade, västfientliga grupper i Syrien avvärjts i flera europeiska länder de senaste åren

Hur gick det?
Nemouche greps några dagar efter attentatet på en busstation i Frankrike. Han satt fortfarande i början av 2015 häktad i Belgien i väntan på rättegång.

Case: Terrordådet i Köpenhamn

Vad hände?
På eftermiddagen lördagen den 14 februari 2015 avbröts ett debattmöte om yttrandefriheten inom konsten med den svenske konstnären Lars Vilks i Köpenhamn av intensiv skottlossning. Minst ett trettiotal skott avlossades in genom ett fönster. Lars Vilks klarade sig oskadd, men en 55-årig man dödades och flera poliser skadades i attacken.

Vid ett-tiden på natten till söndagen utbröt ny skottlossning vid en synagoga. En ung man som stod vakt besköts i huvudet och avled och två poliser skadades. Polisen drog slutsatsen att samme gärningsman låg bakom båda dåden, och jakten intensifierades. Strax efter fem på söndagsmorgonen sköts den gärningsmannen ihjäl vid Nørrebro station efter att han öppnat eld mot polisen.

Personen som utfört attentaten visade sig vara den 22-årige Omar Abdel Hamid El–Hussein. Polisen slog även till mot flera adresser och nätcaféer i Köpenhamn vilket ledde till flera gripanden av personer som misstänktes ha hjälpt gärningsmannen på olika sätt. Ytterligare två personer dödades under polisjakten, som alltså totalt krävde fem liv förutom gärningsmannens.

Varför?
El-Hussein var känd sedan tidigare av polisen i samband med vapen-och våldsbrott. Han hade också förekommit i kriminella gäng. 2013 greps han för en oprovocerad knivattack på en 19-årig på en pendeltågsstation. Under rättegången framstod han som känslokall och han skyllde sitt agerande på ångest och problem med droger.
El–Hussein var född i Danmark av palestinska föräldrar. Han hade släppts ut ur fängelse kort tid innan dåden i Köpenhamn. Attentaten beskrivs som motiverade av politiska ställningstaganden, och det finns misstankar om att han radikaliserats i fängelset. En annan teori är att han inspirerades av terrordådet mot satirtidskriften Charlie Hebdo.

Hur gick det?
Det stod tidigt klart att gärningsmannen inte agerat helt på egen hand. Tre män häktades tidigt, en 18-årig misstänktes för att ha bistått med skottsäker väst och en kniv. Två män, och en 20-åring och en 22-åring, ansågs ha hjälpt El-Hussein att forsla iväg den automatkarbin som han använde vid den första attacken samt ha försett honom med två pistoler. I mars 2015 häktades ytterligare fem personer för inblandning i attentaten.
Enligt Danmarks radio hade de tre männen som stulit vapnen som användes vid dåden kopplingar till så väl islamistiska extremister som kriminella gäng. En ska ha deltagit i strider i Syrien och de har uttryckt sympati för Islamiska staten och al-Qaida.
Samtliga häktade nekar till brott och rättegången var ännu inte genomförd i juni 2015.

Källa
TT: ”Terrorvapen stals av gängmedlemmar”, 2015-03-03
Berger, Ella & Ljungholm, Markus: ”Här är mannen bakom terrordåden”, SVT Nyheter, 2015-02-19

Case: Terrordåden i Paris

Vad hände?
Sent på kvällen den 13 november 2015 angrep terrorister flera civila mål i centrala Paris i en samordnad attack. Uppdelade i tre olika grupper och beväpnade med automatvapen och självmordsvästar riktade man in sig på att döda människor vid nationalarenan Stade de France där det pågick en fotbollsmatch, vid flera restauranger och kaféer samt i konsertlokalen Le Bataclan där en rockkonsert pågick. Totalt dödades 130 människor och 350 skadades. De flesta offren, 89 stycken, dödades i Le Bataclan som terroristerna belägrade under ett par timmar innan en insatsstyrka gick in i lokalen. Totalt sju terrorister dödades i samband med attentaten, och en terrorist dödades dagen efter.

Varför?
Misstankarna riktades tidigt mot Daesh som tidigare hotat och uppmanat till terrorattacker mot Väst. Dagen efter Parisattentaten tog terrororganisationen också på sig ansvaret för dåden. De flesta av attentatsmännen var franska medborgare, uppvuxna i Frankrike eller Belgien. Flera av dem hade stridit med Daesh i Syrien.

Europas säkerhetstjänster har länge befarat att den här typen av terrorattentat skulle kunna hända på europeisk mark, med återvändande Syrienjihadister som slår till i sina hemländer. Polis i flera länder säger sig de senaste åren ha lyckats avvärja flera planerade terrorattentat. Frankrike är också ett land som har haft en särskilt hög hotbild riktad mot sig, bland annat på grund av sin aktiva roll i de militära insatserna mot Daesh i Syrien.

Hur gick det?
Den man som sägs ha planerat attackerna, den 27-årige belgaren Abdelhamid Abaaoud, dödades när polisen gjorde en insats i en lägenhet dagen efter terrorattentaten. Polis i olika länder har gripit flera personer som misstänks för inblandning i attentaten. En misstänkt terrorist, den 26-årige franske medborgaren Salah Abdeslam, jagas fortfarande av polisen.

Källa
SVT: ”Terroristerna bakom terrordådet i Paris”, 2015-11-19

Källa/inspiration till inledningen:  11 septemberrapporten, Nationella kommissionens slutrapport om terroristattacken i USA (Prisma, 2005)