Återvändare

Återvändare
Två återvändare dömda till livstids fängelse för terrorbrott
Exempel från andra länder

Återvändare

Allt fler av dem som sedan konfliktens början rest till Syrien och Irak för att ansluta till al-Qaidainspirerade grupper har återvänt till Sverige och andra länder i Europa. I början av 2016 hade runt 140 personer kommit tillbaka till Sverige. Den här utvecklingen har ökat pressen på säkerhetstjänsterna som har att bedöma vilka potentiella hot som återvändarna kan utgöra mot säkerheten. Personer som har stridit eller tränat med terrorgrupper som Daesh har skaffat sig kunskap i att hantera vapen och sprängämnen, och har även fått en ideologisk skolning i vilken länder i väst pekas ut som legitima terrormål. Därtill bidrar de till att de extremistiska nätverken i Sverige och mellan Sverige och andra länder blir större och mer dynamiska. Den svenska säkerhetspolisen följer upp varje återvändare och bedömer vad de har för eventuell avsikt och förmåga att begå attentat.

Bland återvändarna finns både personer som fortfarande stödjer den al-Qaidainspirerade ideologin och de som är ångerfulla och tar avstånd. Säpos bedömning är att endast ett fåtal av återvändarna utgör ett hot.  Detta stöds också av den forskning som finns om jihadresenärers påverkan på terrorplaner och attentat i Europa. Siffror som den norske forskaren Thomas Hegghammer tagit fram visar att det är en minoritet av återvändare som avser att begå attentat hemma. Däremot så ökar risken för att attentaten blir mer effektiva och dödliga när jihadveteraner är inblandade.  Men även om det är en minoritet av återvändarna som utgör ett attentatshot så innebär naturligtvis de senaste årens utveckling med ett stort antal jihadresenärer från Sverige att terrorhotet blivit allvarligare och mer komplicerat.

Två återvändare dömda till livstids fängelse för terrorbrott

Case

Vad hände?
2015 grep polisen två män, en 30-åring och en 32-åring, som återvänt till Sverige efter att ha varit i Syrien och deltagit i strid med al-Qaidainspirerade grupper. Polisen hittade en usb-sticka som innehöll filmmaterial föreställande avrättningar av två män i Syrien i samband med en annan brottsutredning hemma hos den ena mannen. Filmen visade hur de två offren, vars identitet inte har gått att fastställa, fick sina huvuden avskurna under ett utdraget händelseförlopp där de flyttades runt och fick lyssna på tal. Filmsekvensen avslutades med att den ene mannen fick bevittna den grymma avrättningen av den andre innan det var hans tur att dödas.

Filmen visar att ett tjugotal personer varit närvarande vid avrättningarna, och många var maskerade, även de två män som polisen menade är de svenskar som sedan dömdes till livstids fängelse för terrorbrott. Innan de avrättningar som syns på filmen genomfördes hölls tal på olika platser där det uttalades hot mot alla ”otrogna” över hela världen.

Hur gick det?
Svensk domstol ansåg att syftet med morden var att injaga allvarlig fruktan hos den befolkningsgrupp som inte tillhör den rätta läran, och ansåg det bevisat att de två åtalade svenskarna haft en aktiv medverkan i morden, även om de själva inte höll i knivarna. De båda männen dömdes till livstids fängelse, och domen har fastställts av hovrätten.

Exempel från andra länder

I en del andra länder finns längre erfarenheter av att arbeta såväl förebyggande mot våldsbejakande islamism som med avhoppare. Men olika länder har intagit lite olika strategier. Det finns de som är mer inriktade på rehabiliterande åtgärder, och de som fokuserar mest på repressiva.

Danmark hör till de länder som intagit en mjukare linje för att få återvändande jihadister att avstå från våld. 2007 startade det så kallade Århusprogrammet, som är ett samarbete mellan kommun, skola och polis i syfte att fånga upp potentiella jihadister för att få dem att byta bana, och rehabilitera återvändande jihadister genom olika former av stöd. Man har även en dialog med stadens radikala moské. Århusprogrammet är dock inte inriktat på att få personerna att lämna sin fundamentalistiska övertygelse, utan att få dem att ta avstånd från våld.
För de återvändande jihadister där det inte går att bevisa brott finns möjligheten att få hjälp med boende, utbildning, arbete samt psykologhjälp. Behandlingen skräddarsys för varje individ som får en egen mentor. Mentorerna har ofta själva varit jihadister tidigare, och försöker genom långa samtal att nyansera sina klienters världsbild och övertygelse.

Storbritannien
Storbritannien har en betydligt hårdare linje mot dem som har rest för jihad än vad Danmark har. Lagen ger till exempel myndigheterna rätt att återkalla pass, och brittiska medborgare som misstänks för att ha deltagit i terrorrelaterad verksamhet utomlands kan förhindras att återvända hem under en begränsad tid.

Samtidigt som de här repressiva åtgärderna har Storbritannien också mjukare metoder. I ett program, the Channel Project, samarbetar polis, organisationer och myndigheter för att identifiera personer som är i riskzonen för att radikaliseras och sedan ta fram lämpliga stödåtgärder anpassade för varje individ för att försöka få dem att röra sig bort från extremismen.

(Källa: Lister, Charles, Returning Foreign Fighters: Criminalization or Reintegration, Brookings Doha Center, 2015.)