Våldsbejakande högerextremism: Vägen ut

Att lämna miljön
Lyssna på Anders, 26 år
Att driva utanförskapet till sin spets

Att lämna miljön

Enligt Exit, som ger stöd till avhoppare från framför allt högerextremistiska miljöer, har de ungdomar som väljer att hoppa av på ett eller annat sätt kommit fram till att medlemskapet har fått obehagliga konsekvenser. Vissa har åkt fast för brott och insett att de förr eller senare hamnar i fängelse.

För andra har hatet, våldet eller missbruket fått en omfattning som de inte längre kan hantera och som får dem att må dåligt. Många vittnar också om att de hoppat av på grund av att de inte längre tyckt att rörelsen lever upp till de högt ställda idealen.

En partner som inte delar den våldsamma rörelsens värderingar kan kräva att lojaliteten till förhållandet går före lojaliteten till kompisgänget. En relation till en flick- eller pojkvän är en av de allra viktigaste anledningarna till att någon lämnar en högerextremistisk grupp.

Ett avhopp behöver inte betyda att personen byter åsikter, även om det är vanligt att detta också sker. Men förändringen av åsikterna kan komma långt senare, det förutsätter ofta att personens situation stabiliserats.

Familjen har en stor betydelse när en ung människa vill bryta med ett destruktivt liv, oavsett om det gäller våld, droger eller politisk extremism. Anhöriga som försöker hjälpa har ofta ett motstånd att bryta ner först, och det kan ofta kännas meningslöst under den processen. Det gäller att inte ge upp. Den som har kontakt med föräldrar, familj och vänner med andra värderingar har betydligt större chans att lyckas hoppa av.

Stöd från avhopparorganisationer som Exit kan också vara avgörande. Många gånger kan det kännas lättare att prata med någon som själv haft en totalitär ideologi och som förstår vad det betyder.

Att det finns stabila vuxna i ungdomsmiljöer och ett aktivt föreningsliv kan vara viktigt för att möjliggöra för den som vill bryta negativa mönster. Andra vuxna än föräldrar och lärare har ibland större möjligheter att föra samtal och står friare från förutfattade meningar och mönster som skapats under uppväxten och i skolsituationen.

Lyssna på Anders, 26 år

Anders, 26 år
Tidigare medlem i Svenska motståndsrörelsen

Anders

 

Lyssna på fler klipp med Anders

Att driva utanförskapet till sin spets

För Jackie Arklöw blev Malexander-rättegången vändpunkten:

”Vändpunkten kom efter Malexander, när jag blev tvungen att konfronteras med det jag hade gjort. Under rättegången försökte jag inbilla mig att det var en politisk rättegång, men det höll inte länge. Jag var tvungen att se det jag hade gjort och jag såg polismännens anhöriga. Det kändes som om allt var slut. Malexander var en direkt konsekvens av nazismen. Jag hade dragit utanförskapet till sin yttersta gräns, ingenting kunde ändra det jag hade gjort och jag hade mig själv att skylla.”

Källa: Wåhlström, Katja: Intervju med Jackie Arklöw, Exit Fryshuset 2008

Case: Polismorden i Malexander

På eftermiddagen den 28 maj 1999 rånades Östgöta Enskilda Bank i Kisa, Östergötland, av tre tungt beväpnade män. En ensam närpolis tog upp jakten på rånarna men blev beskjuten med kraftiga skottsalvor och tvingades avbryta. Efter ungefär en timme fick en polispatrull syn på en misstänkt bil strax utanför en liten ort som heter Malexander. Föraren till det som visade sig vara rånarnas bil saktade in vid vägkanten och polisbilen körde upp och stannade bakom. Då avlossade rånarna sina vapen mot poliserna som besvarade elden.

Senare påträffas de två poliserna, Olle Borén och Robert Karlström, döda intill sin polisbil. Båda var skjutna på nära håll, den ene i nacken, den andre i pannan. Det visade sig också att poliserna var skjutna med ett av sina egna vapen.

En av gärningsmännen, som skottskadats och körts till sjukhus av en förbipasserande privatperson, visade sig vara nazisten Andreas Axelsson. En intensiv polisjakt påbörjades för att få tag på de andra två, som visade sig vara den tidigare legosoldaten Jackie Arklöf och en annan känd nazist, Tony Olsson, som avvikit från en fängelsepermission.

Tre dagar efter morden greps Jackie Arklöf i Stockholm. Tony Olsson lyckas fly till Costa Rica, men greps där av polis efter bara några dagar och utlämnades till Sverige.

Varför?
Rånet i Kisa var del i en längre rånturné som pågått under ett drygt halvår i Mellansverige. Syftet med rånen hade varit att skaffa pengar för att finansiera uppbyggnaden av en ny militant nazistorganisation som Tony Olsson tagit initiativ till. Tanken med organisationen (”Nationella Republikanska Armén”), var att med väpnad kamp störta den parlamentariska demokratin i Sverige och istället införa ett nationalsocialistiskt styre.

Hur gick det?
Trots att det inte gick att fastställa vem av de tre rånarna som avlossat de dödande skotten mot polismännen så dömdes alla tre till livstids fängelse för mord i såväl tingsrätt som hovrätt. Två år efter morden erkände Jackie Arklöf att det var han som på nära håll sköt poliserna. Det förändrar dock inte domarna mot de övriga, eftersom alla deltog i skottlossningen och anses ha haft uppsåt att döda poliserna.

Polismorden i Malexander var ett i raden av grova våldsbrott under 1999 begångna av nazister. Därför bestämde sig fyra stora svenska dagstidningar; Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, för att den 30 november det året gemensamt publicera en stor kartläggning av ledande nazister och personer knutna till organiserad brottslighet.

 

Fördjupning:
• Åsbrink, Elisabeth (2009): Smärtpunkten: Lars Norén, pjäsen Sju tre och morden i Malexander, Natur och Kultur.
• Sandelin, Magnus (2010): Den svarte nazisten, Forum.
• Radiodokumentär om polismorden i Malexander som från november 2008
• Aftonbladets arkiv med artiklar om morden