Att stötta positiv förändring

Målet i dialogen med en ung sårbar individ är att stötta förändring. Det inriktar sig på att reducera riskerna i beteendet och stärka de positiva sidorna. Utifrån bakgrundskunskap möter du individen i fördomsfri och respektfull dialog där syftet är att stötta insikt om beteendet, tankarna och livssituationen.

Viktiga områden att utforska

• Riskfaktorer

• Skyddsfaktorer

• Motivationsfaktorer

• Ideologiska faktorer

• Hinder

 

Riskfaktorer

Riskfaktorer är personliga, familjerelaterade eller sociala omständigheter som bidrar till att en person är mottaglig för negativa påverkningar. Att ha höga riskfaktorer är inte synonymt med att vara kriminell eller på väg in i radikalisering. Det kan tvärtom vara så att personer med låga riskfaktorer kriminaliseras eller radikaliseras.

Exempel på personliga riskfaktorer

• Låg frustrationströskel: blir lätt frustrerad över egna motgångar eller motgångar för den grupp man identifierar sig med.
• Liten förmåga till problemlösning, diskussion, reflektion
• Psykiska hälsoproblem och personlighetsavvikelser
• Missbruksproblem

Exempel på familjerelaterade riskfaktorer

• Dåliga familjerelationer
• Dysfunktionell familj, t ex på grund av bristande förmåga hos föräldrarna
• Sociala problem i familjen
• Psykisk ohälsa i familjen
• Våld eller andra former av bristande omsorg i familjen
• Föräldrarna eller andra familjemedlemmar är negativt inställda till samhället, sympatiserar med extremistiska idéer och våld

Exempel på sociala riskfaktorer

• Negativ påverkan från kompisar och umgängeskrets
• Dåliga och få relationer till sociala sammanhang som skola, fritid, praktik eller föreningar

 

Skyddsfaktorer

Skyddsfaktorer är motsatsen till riskfaktorer. De minskar mottagligheten för negativ påverkan.

Exempel på personliga skyddsfaktorer

• Hög frustrationströskel: hetsar inte upp sig över egna motgångar eller motgångar för den grupp man identifierar sig med.
• God förmåga till problemlösning, diskussion, reflektion
• Psykisk stabilitet

Exempel på familjerelaterade skyddsfaktorer

• Bra familjerelationer
• Välfungerande familj
• Föräldrarna eller andra familjemedlemmar är positivt inställda till samhället och tar eventuellt avstånd från extremistiska idéer och våld
• Föräldrarna eller andra familjemedlemmar har förmåga att stötta på ett positivt sätt

Exempel på sociala skyddsfaktorer

• Positiva relationer och förmågor bland kompisar och i umgängeskretsen
• Pojkvän/flickvän
• Bra och goda relationer i sociala sammanhang som skola, fritid, praktik eller föreningar

Stärk skyddsfaktorerna – reducera riskfaktorerna

• Genom att arbeta med familjens eventuella sociala problem ökar deras förmåga att stötta den unga individen
• Genom att hjälpa den unga individen utveckla bättre sociala relationer, t ex genom att främja kontakten med skolan eller fritidsaktiviteter
• Genom att stärka den unga individen att hantera ilska, frustration eller psykiska problem, t ex genom att ordna terapi eller kurser
• Genom att ge möjligheter att träna på problemlösningar och reflektion, t ex inom skolundervisningen. T ex genom demokratiska samtal, dilemmaövningar etc

 

Motivationsfaktorer

De flesta har gemensamma grundläggande behov. Men de påverkar vårt beteende olika.

Det är allmänmänskliga och helt normala behov. Men som motivationsfaktorer kan de verka både positivt och destruktivt. Beroende på omständigheterna kan samma behov utvecklas till styrkor eller svagheter, de kan leda till ett positivt samhällsengagemang eller mot en destruktiv tillvaro inom kriminalitet eller extremistiska miljöer. Var därför uppmärksam på att förändringspotentialen hos motivationsfaktorerna kan leda åt olika håll.

Exempel på motivationsfaktorer

• Identitetssökande

• Behov av gemenskap

• Behov av bekräftelse

• Mening med livet

• Vilja att göra skillnad

• Kontrollbehov

• Behov av förebilder

• Behov av spänning

• Behov av beskydd

Aktivera individens motivation på ett positivt och legitimerande sätt

Individen har identitetsmässiga eller sociala behov

Ta upp existentiella frågor i dialogen, eller hjälp individen in i nya sociala sammanhang via praktikplatser, sommarjobb, fritidsaktiviteter etc.

Individen har behov av spänning

Hjälp honom/henne att börja med fysiskt krävande sporter eller förmedla kontakt med fysiskt krävande arbetsplatser, t ex brandkår, ambulans, ridskolor, polis, teater, dans, räddningstjänst etc.

Individen har ett samhällsengagemang

Förmedla kontakt med socialt och humanitärt arbete, t ex Stadsmissionen, Röda Korset, Rädda Barnen, Läkare utan gränser etc.

Positiv förändring

 

Ideologiska faktorer

Om individen hänger i våldsbejakande extremistiska miljöer on- eller offline, är det viktigt att intressera sig för det ideologiska ställningstagandet. Avvakta tills individen själv tar upp det. Huvudregeln är att först fokusera på att bygga en bra relation, undersöka livssituationen och arbeta med motivationen. Ibland räcker det för att individen själv börjar se miljöer som mindre attraktiva och andra miljöer som mer attraktiva.

Men det kan finnas goda anledningar till att utmana individens åsikter och argument. För att bättre förstå hur individen tänker och känner kan man därför titta närmare på de ideologiska faktorer som är aktuella.

Utgångspunkten är att försöka få individen själv att berätta, men man kan också söka information och samarbete hos familjen, kompisar och andra vuxna professionella som känner personen.

Exempel på ideologiska faktorer

• Drivkraft: Vad driver individen? T ex frustration eller engagemang? Kan beteendet och åsikterna tolkas som del av en större reaktion mot samhället eller omvärlden?

• Världsuppfattning: Ger individen uttryck för en polariserande inställning, vi-dom, konspirationsteorier som säger att världen styrs av ”onda” krafter?

• Retorik: Sympatiserar individen med absoluta lösningar, t ex avskaffandet av demokrati, terror eller våld mot vissa grupper i samhället?

• Legitimering: Lägger individen fram argument som rättfärdigar terror, våld eller andra olagliga handlingar?

• Omfattning: Har individen en sammanhängande och djup förståelse, eller en osammanhängande och ytlig uppfattning om den aktuella ideologin?

• Engagemang: Verkar individen känna ansvar och förpliktelse gentemot ”saken”?

• Konsekvens: Vilka konsekvenser får individens ideologiska åsikter i relation till familj, kompisar, klasskamrater, samhället, framtidsutsikter etc?

Arbeta med individens ideologiska engagemang

• Undersök omfattningen av det ideologiska engagemanget. Om de ideologiska åsikterna är osammanhängande och ytliga, kan man fokusera på andra faktorer.

• Tänk på att det ideologiska engagemanget ofta hänger ihop med starka känslor. Försök att vara neutral och lyssnande, istället för styrande och konfronterande. Respektera och skapa utrymme för individen själv att utforska sina åsikter och tankar, t ex genom att ta upprördhet över orättvisor i samhället på allvar, eller genom att bekräfta eventuella positiva sidor av ideologin.

• Lyssna efter tvivel. Om individen tvivlar på vissa ideologiska åsikter ger det en möjlighet att ge konstruktiva alternativ. Peka på de negativa aspekterna av ett extremistiskt engagemang, t ex begränsade möjligheter och negativa reaktioner från människor som betyder något.

• Om individen inte reagerar på det du säger, inte påverkas av de negativa aspekterna, bör man lämna de ideologiska faktorerna och fokusera på livssituationen.

Hinder

Oavsett om individen önskar förändring eller ej, kan det finnas hinder för att göra det. Genom att undersöka hindren kan man hitta verktyg för att hantera dem. Om hindren pekar på en stark koppling till en extremistisk miljö kan det innebära att individen behöver annat stöd för att lämna miljön. Då talar vi om den kompetens som finns inom någon form av avhopparverksamhet.

Exempel på hinder

• Press från andra

• Upplevelse av stigmatisering

• Rädsla för fiender/motståndare

• Fysiska identitetsmarkörer, som t ex tatueringar

• Ekonomisk otrygghet

Arbeta med det som hindrar individens motivation till förändring

• Att övervinna press från andra, känsla av stigmatisering eller rädsla: stötta mentalt och stöd nya sociala relationer

• Rädsla för motståndare/fiender: skydda och stöd etablering i en ny miljö

• Identitetsmarkörer: stötta en ny stil, tatueringar kan tas bort

• Ekonomisk otrygghet: förmedla sätt att tjäna egna pengar, t ex sommarjobb

 

Summering: Att stötta positiv förändring

För att uppnå målet med dialogen – förändring – bör man sammanfattningsvis fokusera på:

• Hur skyddsfaktorer kan aktiveras och kompensera riskfaktorer

• Hur individens motivation kan stöttas positivt

• Hur extremistiska och våldsbejakande ideologiska åsikter kan utmanas

• Hur fysiska, psykiska eller sociala hinder kan övervinnas